Nääs är etablerat i historieskrivningen sedan 1300-talet. Gården har genom århundradena varit föremål för många ägares omsorger och har en lika lång som omväxlande ägarelängd. Från medeltiden fram till idag har godset alltid utgjorts av huvudgården Nääs samt ett flertal utgårdar. Välkommen till en blick tillbaka på ett svenskt stycke gårdshistoria med riddare, riksråd och kungligheter i rollerna.
1300/1400-tal
Det stora höglänta näset mellan sjöarna Valen och den långsträckta Noen omtalas redan under 1300-talets senare del, då den adliga släkten Kurcks stamfader Erik Axelsson ägde ett frälsehemman där.
Eriks släkt ägde gården i tre generationer och 1482 omnämns Axel Pedersson som ägare till en av gårdarna Nääs i Adelöfs socken. Axel var son till riddaren Peter Åkesson och gift med Kristina Mårtensdotter, dotter till riksrådet Mårten Svan.
1500-tal
Erik XIV gästar Nääs
Den 8-9 februari 1568 gästar kung Erik XIV Nääs på sin marsch från Östergötland för att hinna ikapp den danske fältherren Daniel Rantzau som hade härjat i Östergötland och nu var på flykt söderut genom Holaveden.
1594 avlider Sven Esbjörnsson Bock och efterlämnar hustrun Brita, född Bonde, och de tre sönerna Esbjörn, Olov och Lindorm, som bor kvar på Nääs med sin mor Brita.
1600-tal – Nääs blir sätesgård
Esbjörn Svensson Bocks dotter Märta gifter sig 1625 med Erik Geete, som 1637 sammanför Nääs till en sätesgård bestående av Råssås nybyggaregård, Lilla Nääs samt Adelöfs klockaregård. Där uppförs en sätesbyggnad som står klar 1645.
En spishäll av sten med släkterna Bocks och Geetes vapen från den ursprungliga sätesgården fanns ännu på 1850-talet i nuvarande mangårdsbyggnad, då den bröts loss och överlämnades till en sentida släkting.
Den 5 september 1653 gifter sig Eriks dotter Maria Geete med Mattias Eriksson Ulf av Horsnäs på Nääs. Flertalet av gästerna är småländsk adel med djurnamn och bröllopet förärades därför en visa av den litteräre översten Kristoffer Johansson Ekblad:
En Ulf månde sig omtänka hur han kund få en Get med lämpa Han gav henne ock mån söta or att hon månd komma uti hans klor
En Räf var maskalk i denna akt; en Uggla klädde bruden i största prakt. Gamle Geten han var ung getens talman och en Bröms förrider för allom dem
De Drakar som små som store so ock i det kalaset vore De Orrar i allt som fallande dus nu hördes där kuttra till dager ljus.
Per Brahe d y blir ägare till Nääs
Ca 1660 blir greve Per Brahe d y ägare till Nääs och tio år senare uppför han jaktslottet Brahehälla på en hög klippa som gränsar mot sjön Noen. Per Brahe avlider 1680 och eftersom hans båda söner har avlidit före honom går hela hans kvarlåtenskap i arv till brorsonen Nils Brahe. Nils ägande blir dock kortvarigt, eftersom Nääs den 3 maj 1681 dras in till kronan av Reduktionskommissionen – trots Karl XI:S försäkran till Per om att detta inte ska ske.
Strax därefter övertas Nääs av greve Jöran Gyllenstierna. Han är gift med Barbro Margaretha Banér, vars mor var syster till Per Brahe d y – ett släktskap som kan förklara varför Jöran nu tar över som ägare till Nääs.
1700-tal
1708 ärver Jöran Gyllenstiernas dotter Elsa Nääs och andra gårdar i socknen. Hon förblir ogift och Nääs övergår efter hennes död 1722 till hennes bror Georg Gyllenstierna, som är generalmajor i kavalleriet. Efter hans död 1736 övergår egendomen till greve Arvid Bernard Horn av Ekebyholm, som är gift med grevinnan Margaretha Gyllenstierna – syster med Elsa.
Ca 1750 köper Hans Hummelheim, assessor i Göta Hovrätt, godset. Han renoverar och bygger till mangårdsbyggnaden som då har stått obebott en längre tid. Efter hans död den 23 november 1772 bor hans änka kvar på Nääs kvar till sin död 1794 och fyra år senare säljer deras son landshövding Hans Hummelheim Nääs till Johan Teofil Nathorst d ä.
1800-tal
Johan teofil avlider endast 38 år gammal några år efter köpet av Nääs och gården går i arv till hans blott fyraårige son Johan Teofil d y. efter utbildning i Uppsala bosätter sig Johan Teofil på Nääs och låter på kronprins Karl Johans uppdrag flytta dit Flyinges merinoschäferi 1824. Hans arbete med gårdens jordbruk uppmärksammas och efter att 1841 ha utsetts till sekreterare i lantbruksakademien blev han dess hedersledamot 1862. Även hans son Otto skulle göra sig ett respekterat namn för sina insatser för svenskt jordbruk och boskapsskötsel.
Den 14 mars 1844 blir Klas Gabriel Bergenstråle ny ägare till Nääs och låter rusta upp mangårdsbyggnaden så att ”föga mer än timmerstommen behålls”. Det reveteras, täcks med taktegel och förses med veranda. Samtidigt föskönas parken och gårdens trädgård. Nääs är därmed i utmärkt skick när det 1875 säljs till friherre Axel Hermelin på Gripenberg, som redan 1888 säljer det vidare till fransmannen M Rudolf Miville, som fem år senare överlåter det till Axel Hermelins son, friherre Samuel Gustaf Hermelin.
1900-tal fram till idag
1901 avlider Samuel Gustaf Hermelin barnlös och hans änka Ingeborg övertar ägandet och ansvaret för godset, som utöver Nääs nu också består av gårdarna Mölarp, Råssås, Valrödja och Adelöv. 1904 uppförs en ny ladugård och ett nyttt stall, samt en ny statarbyggnad med bättre bostäder till gårdens arbetare. Friherinnan Hermelin komer att bli en mycket uppskattad ägare till Nääs och stannar där till sin död 1931.
Erik Berg köper Nääs 1932 och behåller det i 20 år. Därefter är ägarlängden Carl Philip von Mecklenburg (1952-72), Monica och Hans Peter Styren (1972-94), Martin Styren (1994-2011) och därefter Mats Paulsson och Ann Paulsson.
